FEIF har haft en fototävling med temat Fire and Ice där en jury valt ut 13 fantastiska bilder att rösta på.De tre som får flest röster kommer att vara med i den fotokalender som FEIF planerar att göra.
En av fotograferna heter Åsa Eriksson och många av oss känner henne som en passionerad islandshästmänniska och har även mött henne som internationell domare i mitten av ovalbanan. Bilden tog hon när hennes dotter red på en isig liten väg med solnedgången som bakgrund.
Här berättar Åsa lite om sig själv.
”Jag heter Åsa Eriksson och bor i Värmland , har hållit på med islandshästar sen -96 , tävlar , dömer och passar även på att ta lite foton när jag åker omkring. Tycker islandshästen är en fascinerande ras som aldrig slutar förvåna en.
Jag kom in från travets värld och kombinerande i flera år, sen styrde jag helt in på islandshäst och har ett brinnande intresse för tävlingsbiten, har alltid varit en sporttjej så å lunka runt i skogen har inte riktigt varit min grej , jag tränar mycket blandat och försöker få in det lite mer vilda islandsridningen från island och sen mixa den med lite klassisk ridning”
Anna Agerup på Mörk frá Eylandi vann A-finalen i T8 med poängen 6.25.Foto: Tilda.Photo.Art I helgen hade föreningen Hrafna-Flóki en härlig 1:a maj-tävling på Stall Sinntorps ovalbana. Ofta hör vi talas om Hrafna-Flóki i samband med Tölt on Ice som i år arrangerades i Halmstad Arena med tävlande på elitnivå…
Det säger Birgitta Järnåker, välkänd instruktör inom Akademisk Ridkonst och Kraftskapande ridning, som har många islandsekipage bland sina elever. Det är inte utan att man blir nyfiken på hur hon tänker kring hästar i allmänhet och islandshästen i synnerhet. Skiljer sig träning för islandshästen jämfört med tregångare? Arbetar hon annorlunda med sina islandsekipage än med andra hästraser? Hur ser hon på islandshästens gångarter?
Ifall några av er känner igen avsnitt av reportaget beror det på det i vissa delar tidigare publicerats i Ridsport, på den tiden även våra islandshästar fick vara med i tidningen. Sedan publiceringen har Birgitta utvecklats vidare tillsammans med sina elever.
Birgitta med sitt sto Queen Karamelle. Foto: Yvonne Benzian/Ishestnews
Birgitta har en gedigen bakgrund och har sysslat med hästar i stort sett hela sitt liv. Hon är utbildad ridinstruktör på Strömsholm, har tävlat lätt hoppning och fälttävlan, samt har arbetat som hästskötare och beridare i Tyskland och hos välkände Lars Sederholm på Waterstock i England. Dessutom har hon hållit på med kampsporter som kung fu och med yoga, något hon ofta tagit med i sin ridundervisning. Hon tränade under 10 år med Bent Branderup – varav hon bodde 3 år på samma gård som honom i Danmark – och de senaste 7 åren har hon tränat med Ewa-Kristina Schaeder i Kraftskapande Ridkonst och är sedan flera år beridar elev till henne. Idag bor Birgitta i Sörmland och undervisar runt om i landet. Birgitta har också fortfarande kurser i Danmark. Hon håller ibland även kombinerade yoga/ridkurser.
– Jag kom i kontakt med den Akademiska Ridkonsten genom min egen häst, berättar Birgitta. Jag tittade på olika grenar, till exempel Westernridning, då jag inte fann det jag sökte i den ”vanliga” dressyren. Så gick jag en kurs för Kajsa Ränkfors i TTEAM och där träffade jag Christina Drangel. Hon tipsade mig om en instruktör vars filosofier stämde väl överens med till exempel TTEAM och kampsport.
Instruktören var Bent Branderup och Birgitta var med på en kurs till fots. Bent var noga med att poängtera att eleverna inte skulle åka hem och byta ridstil över en natt, men det var just vad Birgitta provade att göra. Under tre veckors tid arbetade hon sin häst vid handen och genom att se resultatet blev hon övertygad att det fanns något i systemet som fungerade. Kraftskapande Ridkonst tillförde henne ytterligare dimensioner.
– Jag tycker om det sättet att finna samling, kraft, energi, att få hästen att delta, positiv och stolt! Jag kan se att hästarna musklar sig annorlunda, bygger upp överlinjen på ett bra vis. Signalerna/hjälperna är mycket små, sporrar är till exempel helt överflödiga. Det är föreningen mellan två nervsystem som bygger på respekt, tolerans och balans, förklarar Birgitta.
– Jag är själv inte islandshästryttare, men jag har många elever som har islandshäst. De senaste åren har jag ett hundratal regelbundet. Mina elever lär mig förstås mycket och jag provar att hjälpa dem utifrån min kunskap. Jag har elever från många discipliner, utöver islandsryttarna bland andra också hopp- dressyr- western- och distansryttare.
– Jag vill gärna föra fram likheter istället för skillnader, menar Birgitta och varje häst är värd en god grundutbildning
Birgitta har funderat mycket kring utbildningen av olika hästar. Då jag frågar om islandshästen säger hon:
– Islandshästen är först och främst en häst! Den har ett skelett och en muskulatur som alla andra hästar, även om den är avlad på sina specifika gångarter och i sin isländska miljö. Därför tycker jag att den ska ha en grundutbildning, precis som alla andra hästar.
Hon menar att alla hästar, oavsett ras, gångarter eller disciplin, bör ha denna goda grundutbildning så snart vi väljer att sitta på dem. Hästarna ska byggas upp så att de orkar bära oss på ett bra sätt och ta mer vikt på bakdelen.
Birgitta lär islandshästen Hrekkur piruett vid hand. Foto: Yvonne Benzian/Ishestnews
– De gamla mästarna hade kunskap om att bygga upp hästen, den ska vi ta vara på, menar Birgitta, det är en kunskap som idag till stor del är bortglömd.
Med de gamla mästarna menar hon bland andra Xenophon, Francois Robichon de la Guérinière och Pluvinel som ridkonsten är mycket inspirerad av. De visste hur man byggde upp en lydig, samlad, stolt och hållbar häst.
Samling, ett ord för många olika saker
– Vi behöver definiera vad vi menar med ordet samling, fortsätter Birgitta. Vad jag menar med samling är den som leder till levad, där det inte är något tvivel om att hästen bär hundra procent av sin vikt på bakbenen. I levaden ska mankhöjden vara en handsbredd lägre än vad den är i normala fall, på grund av att hästen ”niger” djupt med bakbenen.
– AR bygger upp en häst som håller länge, det har jag rent praktiskt fått erfara med mitt halvblodsto Karamelle som nu är en pigg och glad 28 åring! Det viktigaste för mig är en glad och hållbar häst, säger Birgitta med eftertryck.
Birgittas sto Caramelle visar levad vid hand. Här var Caramelle 21 år… Foto: Yvonne Benzian/Ishestnews
Alla gångarterna är viktiga för hästen
En av de viktigaste detaljerna inom AR är att halskotpelaren på hästen får vara fri. Man låser inte upp kotorna mellan tyglarna. Därigenom frigörs också ryggraden, samt bakbenen som är direkt kopplade till ryggkotpelaren genom bäckenet. Så snart halsen är fastlåst kommer hästen att ”skjuta” i stället för att bära med sina bakben. Inlärningsföljden kan vara lite annorlunda för gångartshästar än för dem med tre gångarter. Birgitta förklarar att alla gångarter är viktiga och att alla har sitt syfte.
– Fördelen med skritt är att det går långsamt, det hjälper ryttaren att hinna med. Det är också en gångart där hästen kan träda inunder och och bära sig.
Så kommer vi att tala om traven, som är viktig för att aktivera ryggmusklerna. Birgitta menar att på en islandshäst som har svårt för trav når man gångarten genom att träna skolorna, såsom öppna, sluta, förvänd sluta och diagonalsluta, i skritt. Att traven inte fungerar beror oftast på att hästen inte är stark nog.
– Femgångare har generellt en stor kapacitet för långt undertramp, men styrkan fattas. Det kompenserar hästen genom att låsa ryggraden och då blir det grisepass. Passartade gångarter ser man ofta hos vanliga tregångande dressyrhästar också, förklarar Birgitta. För att hästen ska trava måste ryggen ”svinga”.
– Av alla de hundratals islandshästar jag mött har jag ännu inte stött på någon som inte kunnat lära sig trav, fortsätter Birgitta.
Så över till galopp och tölt. Birgitta menar att båda gångarterna är viktiga för ryggmuskulaturen och för energin hos hästen.
– Som jag ser det kräver tölten en otrolig styrka om den ska utföras på ett, för hästen, korrekt sätt. Tölten kräver i princip lika mycket styrka som piaffen.
Hon förklarar vidare att det finns så kallade naturtöltare, men det är en stor risk att man utbildar dessa för fort. Deras kroppar hänger inte med och de får spänningar som resultat.
– Galopp och sluta hänger samman, trav och öppna. Tölten hänger mest samman med slutan, piruettvändningen och den förvända slutan, alla starkt samlande övningar.
En annorlunda ordningsföljd på grund av gångarterna
Den normala AR-ordningen är att man börjar med böjning, vidare med fram och ned och sedan samling genom skolorna. Böjningen ger möjlighet att träna ett bakben i taget. På en gångartshäst kan man få gå lite annorlunda tillväga. Det viktigaste då man tränar en islandshäst är takten. I trav är tvåtakten, den diagonala rörelsen, basen. Man får oftast börja på lång tygel och rakt fram. Vartefter hästen blir säkrare kan man vända över ett halvt voltspår för att senare kanske klara ett helt varv på volten. Sedan kan man arbeta vidare i den akademiska ordningsföljden. Det är lite olika från häst till häst var tölten kommer in. Med hästar som har lätt för tölten kan man börja träna den direkt. Med dem som gärna grisepassar föredrar Birgitta att bygga upp styrkan och skolorna i traven först. Ofta tittar hon på hästens överlinje innan hon väljer väg.
– Då jag får en ny islandselev vill jag gärna se alla gångarterna för att kunna bedöma hästens balans och vilken väg vi ska gå. Det gäller att ta vara på varje hästs talang.
Islandshästen kräver sin ryttare
Birgitta menar att det är mycket svårt att rida islandshäst bra, det kräver en mycket skicklig ryttare. Hon menar också att islandshästen kan bli en väldigt fin ridhäst. Flera av hennes elever har fantastiska och känsliga hästar.
– Islandsryttaren behöver vara skicklig på takt, både i sin egen kropp och att känna hästens. Tregångare kan man ”bunta ihop” lite grann, gör man likadant med en islandshäst byter den takt direkt. Ryttaren ska lära sig att bemästra både påskjut och bärkraft. De flesta ryttare har ingen aning om hur skillnaden känns, de känner mest till påskjut. Islandsryttaren måste kunna visa sin häst takten och gångarten genom sin egen kropp. Det är något som kräver stor känslighet och kroppsmedvetenhet.
Lite fler funderingar kring tölten
I tölten menar Birgitta att halskotpelaren ska lyfta mellan bogbladen och inte vara kvar i sitt nedersta läge. Med halskotorna i fel läge får hästen all vikt på framdelen och går med sänkt rygg.
– En korrekt utbildad tölt är en fröjd att se! Hästen behöver muskeltonus för att tölta, eller gå i piaff, men tonusen ska vara i rätt muskler. Det ska inte yttra sig som en mental stress, fortsätter Birgitta. Tydligt för mig är att den korrekta tölten kommer med styrka.
Hon menar att många väljer att plocka fram de olika gångarterna på för kort tid. Det handlar ofta om pengar, tyvärr sällan om hur länge hästen ska hålla betonar hon. Det här är ett problem inte bara inom islandsridningen, utan så snart vi vill visa eller tävla vår häst i vilken disciplin det vara månde. Hon ber oss också skilja på vilja och stress, det är väldigt lätt att blanda ihop de olika begreppen. Vilja hos en häst kännetecknas av att den glatt vill göra det vi ber om, att den förväntansfullt frågar vad den ska göra.
Åsa och Thora från Sundsvall
En glädje att vara med sin häst länge
Traditionellt byter man ofta häst inom islandshästvärlden, men nu börjar vi se tendensen att skola hästen grundligt och att leva med den länge.
– Det är en sann glädje att få skola sin häst, utbrister Birgitta. Hästen blir bara bättre och bättre och det blir ett fantastiskt samspel mellan ryttare och häst.
Birgitta tror att många som väljer att utbilda sina hästar enligt den akademiska trappan ser det som en mjukare väg att gå. Det är också en mycket rolig form av ridning som ser till det positiva i hästen och utmanar ryttaren se på sig själv, det kan vara en form av personlig utveckling.
– Islandsryttare är ofta mycket öppna till sinnet. De provar gärna nya metoder och ser vad som kan passa dem. Islandshästen kan lära sig allt, både tölt och piaff. Det handlar mest om ryttarens talang och hästens tidigare erfarenheter. Om man ska ha hästen hela dess liv tänker man kanske på ett annat sätt.
Birgitta berättar också att hon ofta får frågan om man kan kombinera AR med vanlig skogsridning och det är självklart för henne. Det är ju härligt att rida ut på sin välutbildade häst. Den historiska ridningen handlade mycket om funktion. Antingen utbildade man en stridshäst eller en arbetande häst som skulle valla boskap eller hjälpa till på annat sätt. En lydig häst var en säker häst, det kunde vara skillnaden mellan liv och död.
Olika takter inom gångarterna
Förr använde man olika takter på ett annat sätt än idag. Galoppen kunde ridas i tretakt, men framförallt i en samlad fyrtakt och i tvåtakt. Skritt reds i vanlig fyrtaktig skritt och i tvåtakt, det är en diagonal samlad skritt, så långt ifrån pass man kan komma. Av de flesta äldre raserna, de så kallade urraserna, hade många tölt, något vi ser slå igenom i flera hästraser än i dag.
– Även om man inte rider så avancerat som förr, har islandsryttarna en verklig utmaning genom de olika gångarterna, avslutar Birgitta.
Birgitta på sin kallblodstravare LoJo Foto: Yvonne Benzian/Ishestnews
Alendis TV sänder live från kvällens mästarliga på norra Island. Sändingen börjar kl. 20:30 svensk tid och missa inte detta! Många fina ekipage deltar. HÄR finns länken. STARTLISTA – TÖLT 1. Guðmar Þór Pétursson og Sókrates frá Skáney / Leiknir 2. Magnús Bragi Magnússon og Dís frá Hvalnesi…
Grattis Elsa och Leistur! Foto: Moa Karlsson I går gick Gydas SM-kval av stapeln och det var flera ekipage som SM-kvalade. Duktiga Elsa Mandal Hreggvidsdottir och Leistur från Toftinge red över ”sjuan” i Tölt T1 med fina 7,10 och är därmed klara för SM. -Jag är jätte nöjd med…
Álfadís frá Selfossi. Foto: Heidi Benson. Det legendariska avelsstoet Álfadís frá Selfossi har avlidit. 25 år gammal och vid god hälsa hittdes hon skadad i hagen i går. Ett bakven var så illa skadat att man var tvungen att avliva henne. Olil Amble skriver ett långt, fint och känslosamt inlägg…
Ska du åka till Landsmót i sommar? Programmet börjar ta form och HÄR kan du läsa om hur det kommer att läggas upp. Avelsbedömningarna går jämte uttagningarna i tävlingsgrenarna och det blir lätt och nära att gå mellan de olika banorna. Nytt för detta Landsmót är att man lagt till…
Susanne och Raketta. Ett radarpar.Foto: Privat Susanne Larsson bedriver uppfödning av islandshästar med gårdsnamnet Axnäs Östergård. Hennes stamsto heter Rakel från Hyndevad (e. Hrafnfaxi frá Vestra-Geldingaholti) och med henne kände Susanne kärlek vid första ögonkastet. Här berättar Susanne mer om sin avel och sitt hästliv. Mitt avelsmål är främst att…
Denna veckan fyller Ishestnews 10 år och det ska såklart firas!
Vårt fösta inlägg publicerades i maj 2012 och var ett hemma hos reportage hos Ia och Denni. Under veckan kommer vi fira med att lotta ut fina priser och erbjuda rabatter till våra prenumeranter så håll koll här på sidan. Först ut är 2 fina träns frånEquitec som finns som Giveaway på Insta och Facebook så missa inte att få ett av de fina tränsen.
Tränsen som kommer lottas ut är:
• Comfort fit headpiece with rosegold Stones
• Comfort fit Grey Fall
För chansen att vinna något av dessa fantastiska träns så behöver ni göra följande:
För den som vill vara med i Svenska Landslaget gäller att rida på två stycken nivå 1-tävlingar, samt SM i den gren du aspirerar att vara med i laget i. Samma regel gäller både för sportgrenarna och gædingakeppni.
Om du har goda skäl att inte rida final så kan du avstå, men det är meriterande att bevisa sin prestation i finalerna. Som gott skäl nämns till exempel att finaler inte erbjuds eller att man tävlar i både sport och gædingakeppni under samma tävling.
Final i aktuella grenar ska ridas på minst någon av de obligatoriska tävlingarna och minst en final på SM. Allt enligt uttagningskommitén till Svenska Landslaget.
Bellan och Gæfa visar trepunktssits i travFoto: Ishestnews Ryttarövning: Trepunktssits och tvåpunktssits Denna veckan fokuserar vi på dig som ryttare! Självklart kommer det kunna ha massor av fördelar för dig och din häst också – men mer om det senare. Korta stiglädren så kör vi! Genomgång av övningen…
Ishestnews fyller 10 år: Våra prenumeranter får 15% på hela sortimentet hos Tölta.se
Den här veckan fyller Ishestnews 10 år. I maj 2012 startade vi med ett reportage i tre delar från Ia och Denni. Vårt allra första reportage!.
I tio år har vi gett våra läsare artiklar, reportage, intervjuer och rapporterat från stora tävlingar både i Sverige och på Island.
Födelsedagar ska ju firas, eller hur?
I 10-årspresent ger vi alla våra prenumeranter en unik rabattkod hos Tölta, en webbshop som är specialiserad på det mesta till islandshästen. Gå in på www.tolta.se och kolla in allt fint. Rabatten gäller till sista juli och kan inte kombineras med andra erbjudanden.
– Tölta har ett brett sortiment med många valmöjligheter, berättar Åsa Keim, grundare till företaget.
Åsa som startade Tölta
Bakgrunden till att Tölta startade var att Åsa själv letade ridbyxor.
– Visst, jag hittade flera olika byxor att köpa men vad var till exempel skillnaden mellan dem som kostade 1000 kronor mot dem för 2500 kronor? Och var kunde jag hitta sådant jag gillade i olika prisklasser? Mitt mål med Tölta var att erbjuda ett sortiment helt anpassat kring islandshästen.
Våra kunder ska kunna välja bland olika alternativ och det ska vara lätt att hitta och se skillnader bland det vi erbjuder.
Hos Tölta hittar du utrustning för både häst och ryttare, isländskt godis och de läckra ullvarorna från Kidka.. Du kan även hitta ursnygga prints tagna av fotografen Gigja Einarsdottír.
Töltas slogan är ”Allt unikt och skräddarsytt för islandshäst och islandshästälskare”.
Just nu får våra prenumeranter 15% på hela sortimentet. Vi skickar ut koden i ett separat mail!
”Som i ett kyrkorum…”Foto: Ishestnews Albin Hall! Smaka på det ordet, det låter pampigt, eller hur? Och det är just vad det är. En instruktör Ishestnews talat med sa att det var som ”att hålla lektioner i ett kyrkorum”. Albin Hall är verkligen vackert och också det första som…
Kristján och Oskar gjorde en gåshuds-uttagning i T1.Foto: Kina Kronholm Regn och rusk växelvis med ganska ok väder får nog representera fredagens sportuttagningar på Sundabakki Nivå 1. I Tölt T1 slog Kristján ”Stjáni” Magnúson med Oskar från Lindeberg till med poängen 8.13. Wow beskriver nog ritten bäst och i arbetstempo…
Vignir och Mimir gjorde en bra uttagning i T2Foto: Lina Kronholm Under lördagen var det dags för ytterligare uttagingar i Sundabakki nivå 1-tävling. I T2 leder Vignir Jonasson med Mimir från Lindarbacka uttagningen med poängen 7.90. Näst högst poäng till Eyjólfur Thorsteinsson med Primadonna från Dahlgården, 7.40 och sen delar ”Eyjo” de…
Ärevarv! Vignir och Fengur visar upp segertäcket, rosetter och pokalen. Foto: Lena Liedberg Söndagen var stora finaldagen på Sundabakki nivå 1-tävling. Publiken fick beundra många duktiga ekipage och fina hästar. Flera danska ekipage kom också till den välordnade tävlingen. I F1 femgång behöll Vignir Jonasson med Fengur från Backome ledningen…
Även juniorerna tävlade på helgens tävlingar på Sundabakki. I T1 junior segrade Milla Bergqvist på Saumur från Viby med poängen 5.72. Tempoväxlingarna i tölt var väldigt snygga. Tvåa kom Alfons Bergqvist med Vikingur från Gunvarbyn, 5.0 Molly Eriksson och Stimpill frá Varmadal vann A-finalen i T2 junior. Alla tre momenten, det…
Glæsir och Finnur Bessi vann lördagens GDB fyrgång och hade helgens högsta poäng.Foto: Ulrika Claesson Månsson I helgen har det varit SM-kval i Gædingakeppni på Axevalla arrangerat uav föreningen Frigg. Det var en populär tävling och många valde att tävla både lördag och söndag. Tävlingen var fullbokad och bjöd på…
Sofia rider Sóley frá Oddsstöðum. Hunden Sæla är med.Foto: Privat Här hos mig har utomhussäsongen precis dragit igång vilket känns väldigt roligt och inspirerande, nu är våren och sommaren snart på ingång. Jag har även försökt följa en del tävlingar hemma i Sverige där alla SM kval är i full…
Suss med ett par ”egenuppfunna” solglasögonen som hjälper en att inte titta ner. Foto: Ishestnews För många islandsryttare på västkusten är Suss Landin ett välkänt namn. ”Långa nacken”, ”tryck på knappen” och ”tre ben” är bara några av alla de termer Suss använder för att förklara för oss ryttare…
